Amning – så funkar det
Att lära sig amma är något som ofta tar tid – både för barnet och för den som ammar.
De första tipsen att tänka på är:
- Ha ditt barn nära, gärna hud mot hud.
- Försök att hitta en avslappnad position (läs om amningsposition på 1177), använd gärna kuddar för att göra det bekvämt både för dig och barnet.
- Amningen förändras under amningsresan och allt eftersom barnet växer.
Amning den första tiden
Amma på tidiga signaler – tidiga signaler kan vara att barnet smackar, sträcker ut tungan, rör lite på huvudet eller verkar lite orolig.
Att barnet skriker är den sista hungersignalen och när barnet skriker blir det svårare att få ett bra tag, samtidigt som den ammande blir stressad, man vinner alltså inget på att vänta in att barnet börjar skrika.
Oregelbunden amning i början
Små barn vill amma ofta och amningsmönstret är i början oregelbundet. Vissa delar av dygnet kan barnet vilja amma nästan hela tiden, och andra delar kan det gå längre tid mellan amningstillfällena.
Hur mycket och hur länge barnet ammar per tillfälle varierar också. Försök att inte ställa klockan utan utgå från just ditt barns signaler och behov. Visar barnet tecken på att vilja amma; erbjud bröstet oavsett hur lång tid det gått sedan förra amningen.
Vad är ett “bra tag” vid amning?
Grunden för ett bra tag är att det inte gör ont – barnet har tillräckligt mycket av bröstet i munnen, och suger effektivt så att mjölk överförs från bröstet ner i barnets mage.
Följande tips är bra att försöka följa:
- rikta bröstvårtan mot barnets överläpp eller nästipp
- barnets huvud får gärna vara lätt tillbakalutat, det gör det lättare att gapa stort
- låt barnet själv ta bröstet, tryck inte in bröstet i barnets mun, låt det ta tid.
- för barnet till bröstet, inte bröstet till barnet
- så mycket som möjligt av bröstvårtan och vårtgården är i barnets mun
- Läpparna är avslappnade och underläppen är nedåtvikt.
- Hakan är i kontakt med bröstet
- Lyssna efter om barnet sväljer mjölk
- Låt barnet suga tills det själv släpper bröstet, eller somnar
- ibland kan de första sugtagen göra ont, smärtan ska sedan försvinna.
- Om det fortsätter göra ont – för in ett finger i barnets mun för att släppa vakuumet – låt sedan barnet ta nytt tag om bröstet.
Så kan du som partner stötta den som ammar
Forskning visar att stöd från omgivningen är viktigt för en fungerande amning. Att amma ett barn tar både tid och energi, det kan vara svårt att ha samma ork som du brukar ha.
Att barnet är beroende av dig kan vara överväldigande. Eventuella amningsproblem kan skapa känslor av otillräcklighet och skuld. Prata gärna med eventuell partner om detta.
Hjälp med allt utöver amningen
Även om partnern inte kan amma barnet finns det mycket runt omkring som hen kan bidra med.
Exempelvis att ta hand om barnet när det inte ammar, byta blöjor, bära, ta hand om hemmet, matlagning, kontakt med sjukvård/BVC och närstående, med mera.
7 vanliga amningsproblem
Nedan är några vanliga problem som drabbar många ammande mammor.
-
Såriga bröstvårtor
De första veckorna är det vanligt med sår på bröstvårtorna som ofta kan vara smärtsamma. Det är vanligt att det gör ont precis när barnet tar tag och börjar suga, men hela amningstillfället ska inte vara smärtsamt.
Titta gärna på bröstvårtan när barnet ammat färdigt, om den är tillplattad eller har en annan form än vanligt kan du prova att justera barnets läge vid bröstet åt höger eller vänster. Var noga med att barnet gapar upp ordentligt, om barnet har för liten del av bröstet i munnen kan det också orsaka smärta och sår.
Så läker du såriga bröstvårtor snabbare
För att snabba på sårläkning är det bra att lufta brösten så mycket som möjligt. Undvik tätt sittande BH och kläder.
Smörj bröstvårtan med bröstmjölk före och efter amning. Lanolinkräm (purelan) kan användas efter amning och även smärtlindrande kompresser.
Om du får stora sår som inte läker, har mycket smärta vid amningen eller misstänker infektion ska du kontakta vården.
-
Mjölkstockning
Mjölkstockning innebär att tjockare mjölk samlas i mjölkgångarna vilket orsakar smärta, svullnad och ibland feber. Det kan kännas som en knöl i bröstet, sjukdomskänsla och ont i kroppen.
Förebygg mjölkstockning genom att amma ofta och variera amningsposition. Att handmjölka och duscha varmt kan minska smärtan och hjälpa mjölken att komma ut. Receptfria läkemedel – paracetamol och ibuprofen kan användas.
-
Svamp
Symtom på svamp är exempelvis:
– Ytlig ihållande smärta under, efter och mellan amningstillfällen
– Brännande smärta på vårtgården
– Klåda, flagande, fjällande och irriterad hud på bröstvårtan som också kan vara svullen, glansig och vätskande.
Symtomen kan vara diffusa. Svamp kan även smit
Förebygg svamp vid amning
Förebygg svamp genom god handhygien. Tvätta rent bröstet, lufttorka brösten efter amning och håll brösten torra. Koka eventuella nappar, pumpdelar, amningsnappar.
Tvätta BH i 60 grader och byt BH varje dag. Om besvären inte minskar och om både mamma och barn har symtom kan det behövas läkemedelsbehandling; kontakta BVC för rådgivning.
-
Snål viktuppgång
En del barn ökar långsamt eller inte alls i vikt. Detta kan bero på en mängd olika faktorer, men grunden är att för lite mjölk överförs från bröstet och ner i bebisens mage.
För att öka viktuppgången är det viktigt att barnet får amma så ofta det vill. Utgå från barnets signaler och amma på minsta signal, oavsett om det gått kort tid sedan barnet senast ammade.
Dra ner på allt annat – låt amningen stå i fokus
Försök att ha en lugn miljö omkring dig så att du och barnet får tid för amningen. Dra ner på tempot, besök av släktingar och vänner, krav på hushållsarbete m.m. Ta hjälp av eventuell partner eller andra i din omgivning.
-
Aktiv amning
Aktiv amning innebär att barnet suger effektivt på bröstet. Tecken på att barnet ammar aktivt är att barnet suger med stort tag, använder musklerna i ansiktet och kring tinningen, du hör att barnet sväljer mjölk.
Ofta ammar barnet aktivt i början av amningstillfället för att efter en stund övergå till att snutta, barnet gör då sugrörelser men sväljer inte mjölk.
Växla amningsbröst
När barnet slutar amma aktivt – byt till det andra bröstet. Byt fram och tillbaka tills barnet inte vill amma mer eller somnar. Mjölken i bröstet tar aldrig slut utan nybildas även under pågående amning.
Du kan även prova att göra bröstkompressioner när barnet slutar att amma aktivt. Genom att dra med handen över bröstet ner mot bröstvårtan kan en ny utdrivning komma och barnet kan börja amma aktivt igen. Ju mer mjölk som lämnar bröstet – desto mer kommer att nybildas.
-
Överproduktion
Vid hög mjölkproduktion och/eller stark utdrivningsreflex kan du uppleva att mjölken kommer snabbt och att barnet sätter i halsen.
Barnet kan ibland vägra bröstet på grund av det höga flödet av mjölk. Barnet kan kräkas och bajsa mycket, och därmed vara hungrig oftare. En del barn får mycket gaser och magknip.
Läckande mjölk vanligt
Vid hög mjölkproduktion är det vanligt att det läcker mjölk från brösten. För att underlätta kan du prova att handmjölka ur den första mjölken, innan du lägger barnet vid bröstet.
Att ligga ner eller halvligga (s.k. laid-back) och amma kan göra att utdrivningen blir mindre kraftig och amningen blir lugnare.
Genom att amma på barnets signaler brukar mjölkproduktionen ställa in sig och stabilisera sig när barnet är mellan 1-2 månader.
-
D-mer (Dysphoric Milk Ejection Reflex)
D-mer (Dysphoric Milk Ejection Reflex) är ett tillstånd där den ammande upplever starka negativa känslor som till exempel ångest, nedstämdhet, oro, ilska, dålig självkänsla i början av amningsstuden (i samband med att mjölken rinner till).
Känslan brukar hålla i sig mellan 30 sekunder till 2 minuter för att sedan avta. Som namnet antyder är det en reflex och därför inget den ammande kan kontrollera, men kan upplevas både obehagligt och jobbigt. Det är viktigt att veta att känslorna är en fysisk reaktion, inte en psykologisk. Forskningen är begränsad kring detta tillstånd.
Hitta strategier, och vänd dig till BVC för hjälp
Att hitta strategier för att hantera de jobbiga känslorna kan vara hjälpsamt; exempelvis genom avslappning, meditation, distrahera sig med något de första minuterna av amning. Att vara nära sitt barn, hud mot hud, kan också bidra till att minska på stressnivåerna i kroppen.
Prata gärna med oss på BVC om du upplever problem eller svårigheter med din amning.
Amning och matintroduktion
I Sverige rekommenderas helamning i 6 månader, och därefter delamning i minst ett år eller så länge som mamma och barn önskar. Om föräldrarna vill och om barnet visar intresse kan pyttesmå smaksensationer ges från fyra månaders ålder, men inte i så stora mängder att det konkurrerar ut amningen.
Många föräldrar upplever att det är svårt att veta hur de ska tänka kring både amning och flaskmatning när de börjar ge sina barn fast föda.
Det kan vara hjälpsamt att tänka på det som två parallella saker – du börjar introducera mat till ditt barn – och fortsätter amma fritt utöver det, eller ge flaska.
Mängden bröstmjölk minskar successivt
När mängden mat som barnet äter ökar (vilket tar olika lång tid för olika barn) så kommer successivt mängden bröstmjölk eller ersättning att minska. Delamning kan du fortsätta med så länge du och ditt barn vill. Mjölkproduktionen anpassar sig efter hur mycket barnet ammar.
När du märker att barnet börjar äta större portioner kan du undvika att amma eller flaskmata precis innan måltiderna, utan erbjuda detta efter måltiden istället.
Att amma under matintroduktionen har fördelen att bröstmjölken är skonsam för barnets mage, och minskar risken för förstoppning och andra magbesvär.
Amningsavslut
Att avsluta amningen kan ske på många olika sätt – beroende på orsaken till avslutet och barnets ålder.
Om amningen avslutas under det första halvåret, eller innan barnet får i sig tillräckligt stora mängder fast föda, behöver du ge barnet modersmjölksersättning istället för bröstmjölk.
Minska risken för mjölkstockning
Om det inte är möjligt med en långsam nedtrappning av amningen finns risk för mjölkstockning. Minska risken för detta genom att bära en tight sport-BH. Använd inte pump för att få ut mjölken då detta signalerar till kroppen att producera ny mjölk.
Istället kan du duscha varmt och stryka försiktigt över bröstet, mjölken kan då rinna ut och smärtan avtar. Om du handmjölkar, så mjölka ur så lite mjölk som möjligt för att det värsta obehaget ska försvinna. Om du känner dig febrig eller har ont så går det bra att ta paracetamol och ibuprofen.
Barnets signaler
I perioder kan barnet bete sig annorlunda vid bröstet, ha svårt att ta tag, skrika eller visa mindre intresse. Om du önskar att fortsätta amma är det viktigt att fortsätta erbjuda bröstet
Dessa beteenden handlar inte om att barnet inte vill amma, utan har med barnets utveckling att göra. Det är också vanligt att barnet krånglar vid bröstet i perioder för att öka mjölkproduktionen.
Om du fortsätter erbjuda bröstet när barnet verkar vilja amma brukar problemen avta efter några dagar.
Förbered äldre barn på amningens slut
När barnet är äldre kan amningsavslutet bli på den ammandes initiativ. Beroende på barnets ålder är det bra att förbereda barnet på vad som ska ske. Du kan säga t.ex. “snart är mjölken slut” eller “brösten sover på natten”.
Det är bra att tänka igenom beslutet innan för att orka hålla fast vid det om barnet protesterar, och viktigt att ta stöd av omgivningen. Barn reagerar ofta på förändringar genom att skrika och gråta. Detta är inte en farlig reaktion, utan barnets sätt att visa att något förändrats.
Försök att behålla lugnet och bekräfta barnets känslor, försök hitta andra sätt att trösta barnet än genom amning t.ex. sjunga, vagga, kramas.
Flaskmatning
Ibland finns anledning att ge barnet mjölk på flaska. Det kan vara om du delammar, inte kan eller vill amma, eller om barnet av någon anledning inte kan suga på bröstet. Oavsett hur barnet får mat är närhet och kontakt lika viktigt.
Håll barnet halvsittande i din famn och stöd barnets huvud och nacke med din arm. Ha barnet vänt mot dig för att kunna ha ögonkontakt. Hitta en bekväm position för dig själv, använd gärna kuddar som stöd. Variera vilken sida du har barnet på. Håll barnet nära dig, gärna hud mot hud.
Lämna inte barnet ensam med flaskan
Låt barnet själv söka och gapa efter nappen. Ha flaskan något vinklad så att det alltid finns mjölk i nappen. Låt det ta tid, låt barnet bestämma takten och ta gärna pauser. Ta paus för att rapa om barnet verkar behöva det. Lämna inte barnet ensam med nappflaskan utan var nära hela tiden.
Hur mycket och hur ofta barnet behöver äta är individuellt och kan variera över tid. Erbjud så mycket mjölk att barnet själv avslutar måltiden och lämnar en liten skvätt kvar i flaskan. Släng överbliven mjölk.
Om du ger ersättning är det viktigt att vara noggrann med doseringen av pulver, läs på paketet och tänk på att det ska vara strukna mått för att mängden ska bli rätt.
Låt gärna barnet vara kvar i famnen en stund efter måltiden.
Tänk på nappstorleken
Dinappen till nappflaskor finns i olika storlekar – när barnet blir större är det dags att byta till en napp med större hål (ungefärlig åldersangivelse finns på förpackningen). Tecken på detta kan vara att barnet blir frustrerat när hen äter, att måltiderna tar längre och längre tid, eller att barnet somnar ifrån och strax vill äta igen.
Flaskpreferens
Om du önskar att helamma ditt barn är det bra att vänta med att introducera flaska. Flaskmatning kan störa amningen på så vis att barnet börjar föredra flaskan framför bröstet, detta då mjölken rinner på snabbare i flaskan. Om du behöver tilläggsmata ditt barn kan du använda en matningskopp eller tillmatningsset för att skydda amningen.
Om du flaskmatat ditt barn och upplever att barnet är förvirrad eller frustrerat vid bröstet är det en bra idé att vara mycket hud mot hud för att kunna amma på tidiga signaler samt undvika flaska och napp en period. Försök att behålla lugnet, ha barnet nära dig, ta gärna emot stöd av eventuell partner och andra närstående för att kunna fokusera på amningen.
Länktips: