Prematura barn
Varje år föds runt 15 miljoner barn i världen för tidigt, vilket motsvarar mer än 1 av 10 födda barn. I Sverige ligger siffran på 5–6 procent vilket blir cirka 7000 barn varje år. 900–1000 av dessa barn är mycket för tidigt födda och 300–400 extremt för tidigt födda.
Det för tidigt födda barnet har två åldrar; en kronologisk och en korrigerad ålder. Läs nedan om vad ett prematurt fött barn kan innebära för dig som förälder, och hur vi från Barnens Meliva BVC kan stötta.
WHO:s definition på prematur är barn levande födde före 37 fulla graviditetsveckor. För tidig födsel delas in i tre undergrupper
- Extremt för tidigt född: Vecka 22+0 till 27+6
- Mycket för tidigt född: Vecka 28+0 till 31+6
- Måttligt för tidigt född: Vecka 32+0 till 36+6
Varför föds barn för tidigt?
Det är inte alltid det går att få klarhet i orsaken till att barn föds för tidigt
De riskfaktorer hos den gravida kvinnan som vi känner till idag är:
- Ärftlighet
- Socioekonomisk situation
- Infektioner
- Rökning
- Övervikt
- Flerbördsgraviditet
- Moderns ålder (både låg och hög).
Sjukdomar hos modern, som högt blodtryck, njursjukdom, missbildning i livmodern, otillräcklig funktion i moderkakan, kan också påverka.
Havandeskapsförgiftning är en annan vanlig orsak till att kvinnan oftast behöver förlösas i förtid. Orsaker hos fostret kan vara infektion, tillväxthämning eller kromosomavvikelse. Fertilitetsproblem och assisterad befruktning kan vara en bidragande orsak både för kvinnan och fostret.
Korrigerad och kronologisk ålder
Det för tidigt födda barnet har två åldrar, en kronologisk och en korrigerad ålder. Det är viktigt att ha med detta vid varje hälsobesök vid kontroll.
Den kronologiska åldern utgår från förlossningsdatumet och den korrigerade åldern utgår från det beräknade förlossningsdatumet. För att kunna göra en rättvis bedömning av hur barnet utvecklas och växer används den korrigerade ålder fram till barnet är 2 år.
Besök på BVC för prematura barn och deras föräldrar
Vi på Barnen Meliva vet att det är ett stort steg att skrivas ut från den trygga miljön och de fina mötena med personal som ni mött under tiden på neonatalavdelning, hemsjukvård och mottagningsbesök.
Nedan beskriver vi specifikt hur vi från barnens Meliva BVC möter prematura barn och deras föräldrar i Västra Götaland (Göteborg och Landvetter). För dig som bor i andra regioner kan vissa detaljer fungera annorlunda, men det övergripande fokuset är detsamma.
Det kan kännas vilset att nu skapa kontakter med BVC. Därför vill vi gärna träffa er snart efter eller redan precis innan ni släpps helt från sjukhuset. Ibland kan så kallade “team-möten” bli aktuella – alltså att vi från Barnens Meliva BVC möter er föräldrar och ert barn tillsamman med de ni möter inom neonatalverksamheten.
Hembesök från BVC
Vi erbjuder hembesök vid första mötet och när ert barn är 8 månader korrigerat. Då tar vi extra tid för att ni har varit föräldrar länge och har en lång resa bakom er som vi gärna tar del av.
Vi brukar också lägga tid på att bilda en uppfattning hur denna resa påverkat ert barn och er som familj. Till exempel för att se om ni behöver extra stöd som vi kan erbjuda, eller om ni kanske behöver mer stöd senare.
Vi vill guida er så ni kan få hjälp att gå från att ha haft ett sjukt barn till ett friskt barn som nu är kompetent och kan utvecklas i sin takt och med de bästa förutsättningarna.
Vi på BVC brukar ofta få vara en ”spindel i nätet” som också ska hjälpa er med hur vården fungerar och till vilken inrättning ni ska vända er till vid eventuella problem. Många av era barn har många vårdkontakter och det är inte alltid lätt att veta vart ni ska vända er.
För tidigt födda barn och vaccinationer
De barn som föds före vecka 32 erbjuds en extra dos av ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B. Denna spruta ges inom neonatalverksamheten.
Barnet får ibland även sin första dos av rotavirus vaccin inom neonatalverksamheten, beroende på hur tidigt barnet är fött.
Därefter erbjuds vacciner enligt det allmänna vaccinprogrammet som BVC ger till alla barn. Vaccinerna ges utifrån kronologisk ålder. Läs mer: Vaccinationsprogrammet på BVC (1177.se).
Matintroduktion
Här utgår vi från en ålder som ligger mellan den kronologiska och korrigerade åldern. Det prematura barnet har fått mat redan tidigt i livet och är ofta både tidigare med att vara nyfiken på mat och att kunna hantera smaksensationer.
En del barn har svårt att lära sig äta och då är det bra att ofta få öva på olika konsistenser och smaker.
När barnet börjar med smaksensation använder det samma metod som när det ammas eller äter via flaska. Barnet suger i sig maten och sväljningen kommer ganska direkt inpå. Det gör att maten oftast hamnar utanför munnen.
Efter någon månad lär sig barnet att runda läpparna för att kontrollera tuggan men sväljningen sker fortfarande med en framåt- bakåt rörelse med tungan. Efterhand lär sig barnet att bearbeta maten och att tugga.
Prematurt födda barns särskilda förutsättningar för maten
Flera prematurt födda barn kan utveckla en ät problematik. Mycket av tiden på neonatal har handlat om att äta och växa. Det har varit sondmatning, berikning, amningsträning. Stressen kring mat och växande kan hos er föräldrar finnas kvar i flera år, och ända upp i skolåldern.
När barnet ska gå från flytande till mer fast föda kan problem uppstå. Barnet kan ha svårt med vissa konsistenser och smaker och vissa barn kan i perioder ha svårt att få i sig fast föda och bara vill ha ersättning.
Om barnet växer bra trots att det kan vara svårt runt matintag så vet vi att barnet får den näring som behövs. Då kan ni som föräldrar slappna av så mycket ni kan. Om ni är avslappnade brukar måltiden bli mindre påfrestande för alla. Det är inte lätt för ofta uppkommer en onaturlig stress runt måltiden.
Reflektera över konsistens och matmiljö
Det är bra att ni själva tänker ut vilka konsistenser ert barn föredrar, när det brukar vilja äta, om det vill äta själv eller bli matad, hur mycket det får i sig, vilken temperatur som är bäst, vilken barnstol som används, hur miljön kring måltiden ser ut.
Om barnet använder sina händer eller om ni som föräldrar matar ert barn spelar ingen roll. Det viktiga är att ditt barn får utforska maten, När barnet äter själv kommer det troligen välja att äta mindre mängd, vilket förstås kan skapa en oro med tanke på att fokus länge har legat på en optimal viktutveckling.
Läs mer: När små barn krånglar med maten.
Motorisk utveckling
Barnets förmåga att utföra målinriktade handlingar är en viktig förutsättning för lärandet. En välfungerande motorik påverkar barnets generella utveckling.
Den motoriska utvecklingen hos barn sker i en bestämd ordning och påverkas av kön, arv, miljö, medicinska faktorer och träning. Den kan skilja sig från barn till barn – milstolparna inträffar inte alltid i samma ordning och vissa barn hoppas över enskilda steg utan att det egentligen behöver vara något avvikande.
Utvecklingen följs utifrån korrigerad ålder
För att kunna göra en rättvis bedömning av det för tidigt födda barnet motoriska förmåga utgår vi från den korrigerade åldern. Hjärnan och kroppen är programmerade att utvecklas i en viss takt och utvecklingen går inte snabbare för att barnet föds tidigare än beräknat.
Däremot ska barnet inte vara sen i utvecklingen i förhållande till barnets korrigerade ålder. Under besöket på BVC så får vi en ögonblicksbild av hur ditt barns motoriska utveckling är just då, men beskriver ju inte hela sanningen. Därför är det viktigt för oss att ta del av er föräldrars beskrivning av vad ditt barn kan just nu och ur dess utveckling varit sedan sist.
Läs mer om motorisk utveckling för prematurt födda barn i boken “För tidigt född – handbok för barnhälsovården” skriven av Jenny Rydell (barnhälsovårds-sjuksköterska på Barnens Meliva BVC).
Mage och tarmar
Många barn som föds för tidigt har problem med mage och avföring. Även om mag-tarmkanalen är mer eller mindre fullt utvecklad i graviditetsvecka 20 så är den långt ifrån mogen vad gäller flera funktioner som till exempel tarmens förmåga att ta upp näring samt att den lättare släpper igenom bakterier och patogener.
Då de flesta barn som föds för tidigt ligger länge på sjukhus finns risken att barnets tarm koloniseras av sjukhusets bakterier som då påverkar tarmfloran. Även andningsstödet som barnet får, tillsatser i mjölken, antibiotika påverkar barnets tarm.
Barnet kan behöva hjälp med bajset
Många prematura barn kan behöva hjälp att få ut bajset. Det är inte en förstoppningsproblematik utan vanligare med tömningsproblem. Att då föra in en pysventil, febertermometer eller pip i rumpan vid behov underlättar. Ibland övergår denna tarmtömningsproblem i en förstoppning.
Om ditt barns avföring är för hård, det gör ont vid tarmtömning eller att barnet låser sig vid behov av att bajsa så behöver vi ha ett samtal om detta. Vi går då igenom kostvanor, toalettvanor och rutiner för att underlätta för ditt barn. Om det behövs medicin så skrivs detta ut.
Knorrning
“Knorrning” är ett begrepp som är bra att känna till. Det är ett ljud som det lilla barnet gör genom att trycka upp luften via stämbanden och på så sätt bildas ett knorrande ljud. Detta ljud brukar oftare höras när barnet ligger ner. Många föräldrar uppfattar att barnet har ont i magen, men det är oftast inte så.
Uppföljning prematura barn
Alla barn som går på ett BVC följs regelbundet upp av läkare. Det sker vid 1 mån, 6 mån 12 månader och 3 års ålder.
Extrem-prematura barn följs istället upp via ett nationellt program som vanligen sker via sjukhuset.
Mycket för tidigt födda barn följs upp på en medicinsk mottagningen med barnläkare (i Göteborg kallas detta barn- och ungdomsmedicin).
Måttligt för tidigt födda barns följs med läkarkontakt via BVC. De barn som tillhör gruppen extrem prematur eller måttligt för tidigt födda gör inte läkarbesöken via BVC då det skulle bli dubbla undersökningar.
Välkommen till Barnens Meliva BVC.
Tjänster som kan intressera dig
Hitta mottagning
Mer om ämnet
-
Första tiden med nyfött barn
När ditt barn är nyfött kommer du oftast få ett besök av oss på ditt BVC efter ungefär två veckor. Här är några av ämnen vi då samtalar om – läs gärna igenom som tips på saker som är bra att veta som…
-
Höstblåsor
Höstblåsor är en virusinfektion som är vanligast hos barn under tio år, men även vuxna kan få sjukdomen. Det vanligaste är att få höstblåsor en gång. En del kan få sjukdomen igen, men då brukar den…
-
-
Vattkoppor
Vattkoppor är mycket smittsamt och orsakas av ett virus. Det är vanligt med feber och vätskefyllda blåsor som kliar. Symtomen är ofta besvärligare ju äldre barnet är. Sjukdomen brukar läka av sig…
-
Vårtor på händer och fötter
Vårtor är en upphöjd förändring i huden. De orsakas av virus och finns oftast på händer eller fötter. Vårtor försvinner oftast av sig själv, men ibland behöver de behandlas. Vårtor kan till exempel…
-
Svinkoppor/Impetigo
Svinkoppor är en infektion i huden som orsakas av bakterier. De vanligaste bakterierna vid en infektion är streptokocker och stafylokocker. Ofta kommer svinkoppor i samband med en förkylning….
-
Springmask
Springmask är en vanlig tarmparasit. Det märks oftast genom att det kliar i rumpan, framför allt på kvällen och på natten. Att det kliar runt ändtarmsöppningen beror på att springmasken lägger sina…
-
Skärmanvändning barn 0-5år.
Skärmtid har blivit en stor del av dagens barndom och föräldraskap. Skärmanvändandet är svårt att begränsa även för oss vuxna då våra hjärnor blir som kidnappade. Det blir inte helt sällan som en…
-
Ögoninflammation
Vid ögoninflammation kan ögat bli rött och rinnigt, och det kan bildas var. Ögoninflammation är som en förkylning i ögat som ofta läker inom fem dagar utan behandling med läkemedel. Sjukdomen smittar…
-
Förhudsinflammation – Balanit
Balanit är en inflammation under förhuden på penis. Det beror på att det har varit svårt att hålla rent mellan ollonet och förhuden och att det har blivit för mycket bakterier där
-
Nässelutslag
Nässelutslag beror på att ämnet histamin frisätts i huden. Detta kan orsakas av till exempel allergi, infektion, kyla eller värme. Typiskt för nässelutslag är att de kommer plötsligt på ett område av…
-
Mollusker
Mollusker är vanligast hos barn. Mollusker orsakas av poxvirus och ger en vanlig virussjukdom i huden. Infektionen i huden ger små knottror. Mollusker är två till fem millimeter stora knottror. De är…
-
Magsjuka
Vid en magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna av virus (t.ex. Rota-, calici, adenovirus), parasit eller bakterie (t.ex. campolybacter, salmonella). När tarmslemhinnan är skadad kan den inte…
-
Förstoppning
Förstoppning är när barnet bajsar; hårt, torrt, leraktigt och/eller är svårt att få ut, vanligt med kombination löst och hårt. Ofta går förstoppningen över av sig själv efter ett par dagar, men…
-
Pärla i näsan
Vanligast är att föräldrar först söker vård på vårdcentral för att få ut saker ur barnets näsa. Ofta behöver personalen då hålla fast barnet, både för att kunna titta in i näsborren och för att kunna…
-
Feber
Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner som orsakas av virus eller bakterier. Barn får lätt feber och den vanligaste orsaken är helt ofarliga virusinfektioner som går över av…
-
Eksem
Eksem är en kliande kroniskt återkommande Inflammatorisk hudsjukdom. Eksem betyder ”koka över” och är en inflammation i huden. Ärftligheten är stor. Ungefär 25% av de yngre barnen har eksem.
-
Torr hud
När huden är torr har den för lite fukt och fett. Huden kan då vara ömtålig och klia. Det är viktigt att sköta om torr hud så att besvären inte blir värre. Torr hud är vanligt hos barn. På vintern…
-
Blöjavvänjning
I broschyren “ blöjfria barn tidigare” som Svenska OMEP gett ut står följande. “Det sker ett oerhört lyft i barnets självkänsla och självförtroende då de släpper blöjan” Att lära sig kontrollera kiss…
-
5 år – Barnets milstolpar
Ditt barn är 5 år – här är några typiska steg i utvecklingen, och det är nu dags för det sista besöket på BVC.
-
4 år – Barnets milstolpar
Vid fyra års ålder är dessa utvecklingssteg och milstolpar vanliga (men kom ihåg att de kan ske både tidigare och senare för just ditt barn).
-
-
-
18 månader – Barnets milstolpar
Barnets typiska utvecklingssprång runt 18 månader (kom ihåg att alla barn utvecklas i olika takt).
-
-
Allergier hos barn
Vid allergi reagerar kroppen på ett ämne som det inte tål, första gången kroppen stöter på ämnet bli det inte någon reaktion men andra gången har kroppen skapat antikroppar som ger olika besvär…
-
10 månader – Barnets milstolpar
Här är några vanliga utvecklingssprång som sker runt 10 månaders ålder. Tänk på att barn når utvecklingsmilstolparna i olika takt.
-
8 månader – Barnets milstolpar
Kom ihåg att olika barn når utvecklingssteg i olika takt. Här presenterar vi några typiska milstolpar runt 8 månader, och vad som sker vid BVC-besöket.
-
6 månader – Barnets milstolpar
Vid 6 månaders ålder är det dags för ett "teambesök" på BVC. Det innebär att ni träffar både läkare och barnhälsovårdssjuksköterska.
-
5 månader – Barnets milstolpar
Runt 5 månaders ålder blir barnet allt mer rörligt, och kan ofta börja greppa föremål med händerna.
-
4 månader – Barnets milstolpar
Vid fyra månaders ålder är dessa milstolpar vanliga (men kom ihåg att alla barn utvecklas i olika takt, prata med oss på BVC om du har frågor eller är orolig).
-
3 månader – Barnets milstolpar
Vid 3 månaders ålder blir barnet alltmer medvetet om sig själv och sin omgivning. Nedan kan du läsa om några typiska utvecklingssteg för det 3 månader gamla barnet:
-
6-8 veckor – Barnets milstolpar
Tänk på att olika utvecklingssteg kommer i olika takt för olika barn. Nedan beskriver vi typiska utvecklingssteg i åldern 6-8 veckor.
-
4 veckor – Barnets milstolpar
Vid 4 veckors ålder är det bland annat dags att träffa läkare och BHV-sjuksköterska på BVC.
-
0-3 veckor – Barnets milstolpar
När ditt barn är nyfött är ni som vårdnadshavare välkomna att kontakta oss på Barnens Meliva BVC.
-
Infektioner hos små barn
Infektioner är något som drabbar små barn ofta. Här får du de viktigaste tipsen och råden för när ditt barn får en infektionssjukdom.
-
Kramper
Kramper kan bero på flera orsaker; känd/ nydebuterad epilepsi, feber, förgiftning, cirkulationssvikt, lågt blodsocker, skalltrauma m.m. Åtgärderna är alltid att säkra ABC först och därefter behandla…
-
Chock
Chock innebär rent medicinskt att cirkulation och/ eller andning är så påverkade att kroppens olika organ inte får tillräckligt med syre och kan skadas.
-
Blödningar hos barn
Vid större blödning fäster vi ofta uppmärksamheten på denna, men glöm inte bort ABC och säkerställ att barnet har en stabil andning först.
-
Sol och barn – så gör du rätt med barnets solskydd
Barns hud är mycket känsligare än vuxnas. Både barn och vuxna behöver sol för att överleva, men ofta behöver vi vistas mycket kortare tid i solen än vi tror.
-
Nattskräck
Nattskräck, pavor nocturnus, är ett fenomen som förekommer hos 2-3% av alla småbarn, vanligtvis mellan 3-5 års ålder. Det inträffar 2-3 timmar efter insomnande, ofta vid samma tid.
-
-
Drunkningsolyckor hos barn
Barn drunknar tyst och obemärkt. LÄMNA ALDRIG små barn utan uppsikt i eller nära vatten, även om det “bara” är en lite pöl eller någon decimeter djupt i badkaret.
-
Benbrott hos barn
Råd Se till att den som är skadad sitter eller ligger så bekvämt som möjligt. Lägg gärna över personen något värmande. Den som är skadad bör inte äta eller dricka eftersom det kan försena en…
-
Barnsäkerhet
Barn gillar att upptäcka och lära sig om vår omvärld, både i närheten av hemmet men också ute i stad och natur.
-
Tandskada hos barn
Mjölktänder Mjölktänderna brukar man inte göra så mycket åt, men det kan vara bra att prata med sin tandläkare då de brukar vilja se så att inte tandanlaget är skadat (det som sedan skall bli en…
-
Köldskador hos barn
Vid köldskada blir huden först kall och vit, därefter marmorerad och blå. Känseln försvinner relativt snabbt så glöm inte att titta efter vitnad hud på utsatta områden så att dessa inte missas. Vid…
-
Manetbrännskada
Råd Så får du hjälp Du kan alltid vända dig till BVC eller vårdcentral om du har frågor eller är orolig för ditt barns manetbrännskada. Hitta mottagning
-
Fjärsingstick
Fjärsingen är en fisk som lever längs västkusten, men förekommer också i södra Östersjön. Gifttaggarna sitter på gälarna och den främre ryggfenan. Olyckor sker oftast i samband med fiske, t.ex. när…
-
Astma hos barn
Ett barn med ett svårt astmaanfall uppvisar ofta hosta, pipande, väsande andning. De behöver trycka på för att andas ut och vill ofta sitta upp, lätt framåtlutade.
-
Krupp
Ett barn med förkylning som drabbas av heshet, skällande hosta, svårigheter att andas med väsande, ansträngd andning har sannolikt fått s.k. krupp.
-
-
Allergi
Allergi- och överkänslighetsreaktioner är onormala försvarsreaktioner från kroppen på ämnen som för de flesta människor är helt ofarliga. Antalet individer som drabbas av dessa reaktioner har ökat…
-
Hjärt-lungräddning till barn
Det mest akuta och skrämmande man kan råka ut för är när ett barn av någon anledning slutar andas eller plötsligt blir medvetslöst. Med basala kunskaper i hur du gör hjärt-lungräddning (HLR) eller…
-
ABC-principen
ABC-principen är en minnesregel för att komma ihåg de viktigaste stegen när du hjälper en svårt skadad eller sjuk person med påverkat medvetande.
-
Små barn och deras hud
Det är bra att titta på barnets hela kropp dagligen för att upptäcka om huden är irriterad eller om det finns utslag. Det är inte ovanligt att barn som föds i fullgången tid är torra och ibland ömsar…
-
Näsblod
Näsblödning är relativt vanligt. Mer än 50% av befolkningen har någon gång näsblödning. Det beror oftast på bristningar i de tunna blodkärl som finns i näsväggen, men kan även bero på andra…
-
Kikhosta hos barn – symtom, behandling och vaccination
Kikhosta hos barn inleds ofta med förkylningsliknande symtom, som sedan kan övergå i allvarligare symtom.
-
Geting- och bistick hos barn
Stick av bi eller geting ger oftast en lokal reaktion med svullnad, rodnad och värme som försvinner efter något dygn. Allvarliga reaktioner är mer sällsynta och förekommer oftast hos kända allergiker.
-
Trots
Under barnets första år utvecklas den egna viljan, integriteten, känslan av att vara en egen person och att vilja bestämma själv.
-
Råd angående salt till spädbarn
Vanligt salt, s.k. natriumklorid, är nödvändigt för oss människor. Det hjälper till med en rad funktioner; tillväxt, reglera surhet i blodet, transport av näringsämnen och nervfunktion m.m.
-
Mjölköverkänslighet
När det gäller “överkänslighet” mot mjölk finns det två olika mekanismer samt två olika saker man kan reagera på; dels laktos (mjölksocker) och själva mjölkproteinet, där det sistnämnda är det som…
-
Förgiftning hos barn
Förgiftningar kan orsaka skada på och i kroppen av olika slag, omedelbart eller långsamt under dagar till veckor.
-
Feber hos barn
Feber är vanligt hos barn, och den vanligaste orsaken är helt ofarliga virusinfektioner som går över av sig själv.
-
När små barn krånglar med maten
Att små barn krånglar med maten ibland är regel snarare än undantag. Här är några tips för hur du som förälder skapar bästa möjliga förutsättningar för ditt barns måltider.
-
Amning – så funkar det
Att lära sig amma är något som ofta tar tid – både för barnet och för den som ammar.
-
Små barn och sömn
Att sova är livsnödvändigt. Det är då vi alla, barn som vuxna, får chansen till återhämtning.
-
Hjärnskakning hos barn
Vid ett slag eller hård stöt mot huvudet, till exempel i samband med ett fall kan det hända att hjärnan ”ruskas om” så att barnet får tydliga symptom. Barn slår sig oftast utan att det är farligt,…
-
Huggormsbett
Huggormsbett kan ge allt från en mildare lokal reaktion till att utvecklas till ett livshotande tillstånd.
-
Brännskador
Råd och tips från erfarna barnsjuksköterskor – när barnet är sjukt eller om du behöver rådgivning som förälder. Kostnadsfritt.
-
Andningsproblem hos barn
Prata med barnhälsovårds-sjuksköterska, via video eller chatt. Kostnadsfritt, alla vardagar kl. 8-20.