Trots
Under barnets första år utvecklas den egna viljan, integriteten, känslan av att vara en egen person och att vilja bestämma själv.
Detta gör att barnet i perioder protesterar mer, visar starkare känslor och kan få utbrott, vilket t.ex. kan innebära att barnet skriker, slåss eller sparkar.
Trots – eller en viktig del av barnets utveckling?
Ibland kallas detta för trots vilket lätt ger känslan av att barnet beter sig “illa” för att de vill krångla, bråka eller ställa till det. Om vi istället väljer att se på detta som en viktig del av barnets utveckling blir det lättare att bemöta barnet med lugn, trygghet och empati.
Små barn förstår mer än vad orden räcker till för
Under de första åren utvecklas barnets hjärna i snabb takt och barnets egna vilja blir starkare. Små barn har dock inte utvecklat impulskontroll och känsloreglering, samtidigt som de ofta förstår mycket mer än de kan uttrycka i ord. Utbrott och starka känslor kan vara uttryck för frustration.
Utbrott kan ofta komma för sådant som för en vuxen uppleves som “småsaker”, det kan också vara svårt att förutse hur barnet ska reagera i en viss situation.
Egna viljan stärks efter 1-årsåldern
Föräldrar ser ofta att barnets egna vilja utvecklas mycket efter 1-årsåldern. Barnet kan exempelvis skrika och kasta sig på golvet om hen inte får som hen vill.
När barnen är mellan 2-3 år brukar detta bli mer. Vardagliga situationer som till exempel att klä på sig, gå ut, borsta tänderna, avsluta en aktivitet kan bli svårt och leda till konflikter.
Förebygga utbrott, bråk och konflikter
Hur ska du som förälder då göra för att förebygga utbrott och bråk?
Förbered barnet: Barn, precis som vuxna behöver förutsägbarhet. Ofta har vuxna en bild av vad som ska hända under en dag medan vi förväntar oss att barnen ska “hänga med”. Barn är olika och behöver förberedelse olika lång tid innan något nytt ska hända.
Exempel: Om det ofta blir konflikter på morgonen – Förbered barnet på vad som ska hända t.ex.
“Om en stund ska vi gå till förskolan. Vi behöver avsluta leken med bilarna nu och borsta tänderna. När vi är klara med det ska vi ta på skor och jacka och gå iväg.”
Ibland det hjälpa att ha bilder på de dagliga rutinerna som stöd. Om barnet reagerar med starka känslor, bekräfta barnet i känslan till exempel “Jag förstår att du gärna vill fortsätta leka med bilarna”
Fortsätt mot det som ska hända: “Nu är det dags att borsta tänderna – vill du ha din röda eller blå tandborste?”
Hitta det som “triggar”
Hitta det som triggar dig och ditt barn.
Hur vi som föräldrar reagerar i olika situationer beror på en mängd olika faktorer – hur vi mår, hur vi sovit, vilket stöd vi har omkring oss och inte minst hur vi själva blivit uppfostrade.
Om du märker att du blir arg/irriterad/stressad när ditt barn beter sig på ett visst sätt är det bra att uppmärksamma detta hos dig själv. Fundera på vilken känsla barnet väcker och vad den känslan kommer av. Försök att hitta ditt lugn, hitta sätt att lugna dig själv för att kunna lugna barnet.
Förebygg genom att själv försöka få tillräckligt med sömn, återhämtning och stöd. Om du märker att ditt barn alltid får ett utbrott när ni kommit hem från förskolan – kan det vara så att barnet ätit för lite till lunch? Prova att ta med ett litet mellanmål att äta innan ni går hem.
Reagerar barnet på att ni varit ifrån varandra – prova att mysa i soffan, till exempel läsa en bok direkt när ni kommer hem och tanka närhet innan ni börjar laga middag.
Se beteendet som uttryck för ett behov
Barn vill göra rätt och gör så gott de kan. I konflikter är det lätt att tänka att barnet skriker eller bråkar för att ställa till det. Försök att se känslorna och beteendet som ett uttryck för ett behov.
Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor till exempel “jag ser att du är arg” “jag ser att detta blir jobbigt för dig”. Bekräfta barnet i känslan “det är okej att vara arg, pappa är här”.
Dela med dig av din makt som förälder
Ge lite av din makt till barnet. Vuxna behöver bestämma mycket i små barns liv, vilket kan upplevas jobbigt för barnet.
När vi vuxna pratar med varandra ställer vi ofta frågor till exempel “ska vi gå och äta? Ska vi gå ut?” När vi pratar med detta sätt med våra barn tolkar barnet detta som att det finns ett val – vilket gör att svaret ofta blir “nej”.
Ge barnet ett riktigt val
Genom att istället tala om för barnet vad som ska hända – och sedan ge ett val kan du undvika en hel del konflikter i vardagen.
Du kan prova att säga t.ex. “nu är det dags att gå till förskolan, vill du ha dina kängor eller dina stövlar?” eller “nu ska vi snart gå och lägga oss, vill du ha pyjamas eller nattlinne på dig idag?”
förälder behöver du ta ansvar för de stora besluten t.ex. när ska vi gå och lägga oss, vad vi ska äta, när behöver vi gå till förskolan. Genom att ge makten över små beslut (saker som egentligen inte spelar så stor roll) till barnet skapar vi en känsla av delaktighet.
Fungerar något? Gör mer av det!
Gör mer av det som fungerar. I perioder med mycket konflikter är det lätt att hamna i ett negativt mönster. Försök att uppmärksamma när barnet gör rätt, eller när en situation blivit bra.
Till exempel; beröm barnet för att strumporna hamnade i tvättkorgen, istället för att påpeka att tröjan och byxorna inte hamnade där.
Prata om hur trevligt det är när ni sitter tillsammans och äter, istället för att påpeka att det tog lång tid innan barnet kom till bordet.
Om du märker att konflikterna minskar genom att du själv äter ett mellanmål innan du hämtar på förskolan – se till att göra detta så ofta som möjligt.
Vad gör jag när utbrottet är ett faktum?
När ett barn är mitt i ett utbrott – i affekt – är det svårt att nå och prata med barnet. Barnet är just då inte mottaglig för att resonera.
Försök prata med lugn röst, bekräfta barnet i känslan t.ex. “jag ser att du är arg, det är okej, mamma finns här”.
En del barn vill vara nära när de har starka känslor medan andra vill vara lite ifred – kolla vad som verkar funka för just ditt barn.
Lämna inte barnet ensam med sin känsla utan håll dig i så fall lite på avstånd så att barnet vet att du finns där när hen behöver dig. Ofta övergår ilska i ledsenhet, visa att du finns där när barnet är redo att bli tröstad.
Känslor smittar
Hitta ditt lugn – känslor smittar, både positiva och negativa känslor. Att som vuxen hitta strategier för att behålla lugnet i stressade situationer är ett effektivt sätt att lugna sitt barn.
Ett tips är att räkna långsamt till tio, och ta några djupa andetag. Om vi vuxna blir arga, höjer rösten, eskalerar ofta utbrotten. Försök att behålla lugnet och smitta barnet med ditt lugn.
Fundera på vad barnet försöker signalera – säg t.ex. “ibland kan man bli såhär arg när man inte ätit på ett tag – kom så går vi till köket och äter en banan”
Hot och mutor är ingen långsiktig lösning
Undvik hot och mutor – När vi blir stressade är det lätt att säga “om du inte slutar skrika nu så blir det ingen TV ikväll” eller “om du lugnar dig så ska du få en klubba”.
Detta kan ibland fungera för stunden, men på lång sikt sänder det ut fel signaler till barnet. Prova istället att bara vara vid barnets sida genom känslostormen, barnet behöver inte en skärm eller godis utan närhet, trygghet och kontakt.
När barnet lugnat sig
Skapa kontakt – erbjud närhet, kramar och tröst.
Om du skrikit eller betett dig på ett sätt som blev fel – säg förlåt och ta på dig ansvaret för det.
T.ex: “förlåt att pappa höjde rösten förut, jag förstår att du blev rädd och det var fel av mig”.
Prata med barnet i vardagen om hur man kan hantera starka känslor – prata gärna om att du själv kan bli arg/irriterad/stressad och vad du brukar göra då.
Fråga på biblioteket efter tips på böcker att läsa tillsammans med barnet.
Gränssättning
Allt eftersom barnet blir äldre behöver vi sätta gränser för vad som är okej och inte. Vilka gränser som finns kan vara olika i olika familjer och ändrar sig allt eftersom barnet blir äldre. Det kan vara hjälpsamt att tillsammans med eventuell medförälder prata om vilka gränser som är viktiga för er.
Om vi inte sätter gränser för våra barn leder det till osäkerhet hos barnet, därför är gränser något av det viktigaste vi kan ge våra barn. Det hjälper till att göra vardagen förutsägbar för barnen, och leder i längden till färre konflikter.
Gränser sätts av kärlek och omsorg
Att sätta gränser behöver inte betyda att du är auktoritär som förälder. Gränser bör sättas av kärlek och omsorg, och med barnets bästa i fokus. Gränser eller ramar hjälper till att forma barnets bild av världen, om ramarna är tydliga blir barnet tryggt och vågar ge sig ut och utforska.
Barnet behöver veta att du som förälder har koll på läget, därför kan vi inte lägga över ansvaret för viktiga beslut hos barnet.
Vanligt med perioder av mer konflikt
I förskoleåldern är det lätt att det i perioder blir mer konflikter, bråk och utbrott – då gäller det att fundera på vilka gränser som är viktigast att hålla fast vid.
Du kanske tycker att det är viktigt att alltid tvätta händerna när ni kommer hem från förskolan, men det spelar inte så stor roll vilken stol barnet sitter på vid matbordet, eller om barnet har tröja eller klänning på sig. Låt barnet välja i situationer som inte skadar hen.
Fokusera istället på de gränser/ramar som är viktigast för dig – och håll fast vid dem, oavsett om barnet protesterar eller inte. När barnet blir äldre är det dock bra att ha en kommunikation kring gränserna/reglerna och lyssna på barnets argument.
Boktips:
Fem gånger mer kärlek, Martin Forster
Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen. B. Hejlskov Elvén & T. Wiman
Lek istället för bråk. Lisa Mannberg
Hela havet stormar. T Winbladh & I Flink
Lyhört föräldraskap. Malin Bergström.
Tjänster som kan intressera dig
Hitta mottagning
Mer om ämnet
-
Första tiden med nyfött barn
När ditt barn är nyfött kommer du oftast få ett besök av oss på ditt BVC efter ungefär två veckor. Här är några av ämnen vi då samtalar om – läs gärna igenom som tips på saker som är bra att veta som…
-
Höstblåsor
Höstblåsor är en virusinfektion som är vanligast hos barn under tio år, men även vuxna kan få sjukdomen. Det vanligaste är att få höstblåsor en gång. En del kan få sjukdomen igen, men då brukar den…
-
-
Vattkoppor
Vattkoppor är mycket smittsamt och orsakas av ett virus. Det är vanligt med feber och vätskefyllda blåsor som kliar. Symtomen är ofta besvärligare ju äldre barnet är. Sjukdomen brukar läka av sig…
-
Vårtor på händer och fötter
Vårtor är en upphöjd förändring i huden. De orsakas av virus och finns oftast på händer eller fötter. Vårtor försvinner oftast av sig själv, men ibland behöver de behandlas. Vårtor kan till exempel…
-
Svinkoppor/Impetigo
Svinkoppor är en infektion i huden som orsakas av bakterier. De vanligaste bakterierna vid en infektion är streptokocker och stafylokocker. Ofta kommer svinkoppor i samband med en förkylning….
-
Springmask
Springmask är en vanlig tarmparasit. Det märks oftast genom att det kliar i rumpan, framför allt på kvällen och på natten. Att det kliar runt ändtarmsöppningen beror på att springmasken lägger sina…
-
Skärmanvändning barn 0-5år.
Skärmtid har blivit en stor del av dagens barndom och föräldraskap. Skärmanvändandet är svårt att begränsa även för oss vuxna då våra hjärnor blir som kidnappade. Det blir inte helt sällan som en…
-
Ögoninflammation
Vid ögoninflammation kan ögat bli rött och rinnigt, och det kan bildas var. Ögoninflammation är som en förkylning i ögat som ofta läker inom fem dagar utan behandling med läkemedel. Sjukdomen smittar…
-
Förhudsinflammation – Balanit
Balanit är en inflammation under förhuden på penis. Det beror på att det har varit svårt att hålla rent mellan ollonet och förhuden och att det har blivit för mycket bakterier där
-
Nässelutslag
Nässelutslag beror på att ämnet histamin frisätts i huden. Detta kan orsakas av till exempel allergi, infektion, kyla eller värme. Typiskt för nässelutslag är att de kommer plötsligt på ett område av…
-
Mollusker
Mollusker är vanligast hos barn. Mollusker orsakas av poxvirus och ger en vanlig virussjukdom i huden. Infektionen i huden ger små knottror. Mollusker är två till fem millimeter stora knottror. De är…
-
Magsjuka
Vid en magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna av virus (t.ex. Rota-, calici, adenovirus), parasit eller bakterie (t.ex. campolybacter, salmonella). När tarmslemhinnan är skadad kan den inte…
-
Förstoppning
Förstoppning är när barnet bajsar; hårt, torrt, leraktigt och/eller är svårt att få ut, vanligt med kombination löst och hårt. Ofta går förstoppningen över av sig själv efter ett par dagar, men…
-
Pärla i näsan
Vanligast är att föräldrar först söker vård på vårdcentral för att få ut saker ur barnets näsa. Ofta behöver personalen då hålla fast barnet, både för att kunna titta in i näsborren och för att kunna…
-
Feber
Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner som orsakas av virus eller bakterier. Barn får lätt feber och den vanligaste orsaken är helt ofarliga virusinfektioner som går över av…
-
Eksem
Eksem är en kliande kroniskt återkommande Inflammatorisk hudsjukdom. Eksem betyder ”koka över” och är en inflammation i huden. Ärftligheten är stor. Ungefär 25% av de yngre barnen har eksem.
-
Torr hud
När huden är torr har den för lite fukt och fett. Huden kan då vara ömtålig och klia. Det är viktigt att sköta om torr hud så att besvären inte blir värre. Torr hud är vanligt hos barn. På vintern…
-
Blöjavvänjning
I broschyren “ blöjfria barn tidigare” som Svenska OMEP gett ut står följande. “Det sker ett oerhört lyft i barnets självkänsla och självförtroende då de släpper blöjan” Att lära sig kontrollera kiss…
-
5 år – Barnets milstolpar
Ditt barn är 5 år – här är några typiska steg i utvecklingen, och det är nu dags för det sista besöket på BVC.
-
4 år – Barnets milstolpar
Vid fyra års ålder är dessa utvecklingssteg och milstolpar vanliga (men kom ihåg att de kan ske både tidigare och senare för just ditt barn).
-
-
-
18 månader – Barnets milstolpar
Barnets typiska utvecklingssprång runt 18 månader (kom ihåg att alla barn utvecklas i olika takt).
-
-
Allergier hos barn
Vid allergi reagerar kroppen på ett ämne som det inte tål, första gången kroppen stöter på ämnet bli det inte någon reaktion men andra gången har kroppen skapat antikroppar som ger olika besvär…
-
10 månader – Barnets milstolpar
Här är några vanliga utvecklingssprång som sker runt 10 månaders ålder. Tänk på att barn når utvecklingsmilstolparna i olika takt.
-
8 månader – Barnets milstolpar
Kom ihåg att olika barn når utvecklingssteg i olika takt. Här presenterar vi några typiska milstolpar runt 8 månader, och vad som sker vid BVC-besöket.
-
6 månader – Barnets milstolpar
Vid 6 månaders ålder är det dags för ett "teambesök" på BVC. Det innebär att ni träffar både läkare och barnhälsovårdssjuksköterska.
-
5 månader – Barnets milstolpar
Runt 5 månaders ålder blir barnet allt mer rörligt, och kan ofta börja greppa föremål med händerna.
-
4 månader – Barnets milstolpar
Vid fyra månaders ålder är dessa milstolpar vanliga (men kom ihåg att alla barn utvecklas i olika takt, prata med oss på BVC om du har frågor eller är orolig).
-
3 månader – Barnets milstolpar
Vid 3 månaders ålder blir barnet alltmer medvetet om sig själv och sin omgivning. Nedan kan du läsa om några typiska utvecklingssteg för det 3 månader gamla barnet:
-
6-8 veckor – Barnets milstolpar
Tänk på att olika utvecklingssteg kommer i olika takt för olika barn. Nedan beskriver vi typiska utvecklingssteg i åldern 6-8 veckor.
-
4 veckor – Barnets milstolpar
Vid 4 veckors ålder är det bland annat dags att träffa läkare och BHV-sjuksköterska på BVC.
-
0-3 veckor – Barnets milstolpar
När ditt barn är nyfött är ni som vårdnadshavare välkomna att kontakta oss på Barnens Meliva BVC.
-
Infektioner hos små barn
Infektioner är något som drabbar små barn ofta. Här får du de viktigaste tipsen och råden för när ditt barn får en infektionssjukdom.
-
Kramper
Kramper kan bero på flera orsaker; känd/ nydebuterad epilepsi, feber, förgiftning, cirkulationssvikt, lågt blodsocker, skalltrauma m.m. Åtgärderna är alltid att säkra ABC först och därefter behandla…
-
Chock
Chock innebär rent medicinskt att cirkulation och/ eller andning är så påverkade att kroppens olika organ inte får tillräckligt med syre och kan skadas.
-
Blödningar hos barn
Vid större blödning fäster vi ofta uppmärksamheten på denna, men glöm inte bort ABC och säkerställ att barnet har en stabil andning först.
-
Sol och barn – så gör du rätt med barnets solskydd
Barns hud är mycket känsligare än vuxnas. Både barn och vuxna behöver sol för att överleva, men ofta behöver vi vistas mycket kortare tid i solen än vi tror.
-
Nattskräck
Nattskräck, pavor nocturnus, är ett fenomen som förekommer hos 2-3% av alla småbarn, vanligtvis mellan 3-5 års ålder. Det inträffar 2-3 timmar efter insomnande, ofta vid samma tid.
-
-
Drunkningsolyckor hos barn
Barn drunknar tyst och obemärkt. LÄMNA ALDRIG små barn utan uppsikt i eller nära vatten, även om det “bara” är en lite pöl eller någon decimeter djupt i badkaret.
-
Benbrott hos barn
Råd Se till att den som är skadad sitter eller ligger så bekvämt som möjligt. Lägg gärna över personen något värmande. Den som är skadad bör inte äta eller dricka eftersom det kan försena en…
-
Barnsäkerhet
Barn gillar att upptäcka och lära sig om vår omvärld, både i närheten av hemmet men också ute i stad och natur.
-
Tandskada hos barn
Mjölktänder Mjölktänderna brukar man inte göra så mycket åt, men det kan vara bra att prata med sin tandläkare då de brukar vilja se så att inte tandanlaget är skadat (det som sedan skall bli en…
-
Köldskador hos barn
Vid köldskada blir huden först kall och vit, därefter marmorerad och blå. Känseln försvinner relativt snabbt så glöm inte att titta efter vitnad hud på utsatta områden så att dessa inte missas. Vid…
-
Manetbrännskada
Råd Så får du hjälp Du kan alltid vända dig till BVC eller vårdcentral om du har frågor eller är orolig för ditt barns manetbrännskada. Hitta mottagning
-
Fjärsingstick
Fjärsingen är en fisk som lever längs västkusten, men förekommer också i södra Östersjön. Gifttaggarna sitter på gälarna och den främre ryggfenan. Olyckor sker oftast i samband med fiske, t.ex. när…
-
Astma hos barn
Ett barn med ett svårt astmaanfall uppvisar ofta hosta, pipande, väsande andning. De behöver trycka på för att andas ut och vill ofta sitta upp, lätt framåtlutade.
-
Krupp
Ett barn med förkylning som drabbas av heshet, skällande hosta, svårigheter att andas med väsande, ansträngd andning har sannolikt fått s.k. krupp.
-
-
Allergi
Allergi- och överkänslighetsreaktioner är onormala försvarsreaktioner från kroppen på ämnen som för de flesta människor är helt ofarliga. Antalet individer som drabbas av dessa reaktioner har ökat…
-
Hjärt-lungräddning till barn
Det mest akuta och skrämmande man kan råka ut för är när ett barn av någon anledning slutar andas eller plötsligt blir medvetslöst. Med basala kunskaper i hur du gör hjärt-lungräddning (HLR) eller…
-
ABC-principen
ABC-principen är en minnesregel för att komma ihåg de viktigaste stegen när du hjälper en svårt skadad eller sjuk person med påverkat medvetande.
-
Små barn och deras hud
Det är bra att titta på barnets hela kropp dagligen för att upptäcka om huden är irriterad eller om det finns utslag. Det är inte ovanligt att barn som föds i fullgången tid är torra och ibland ömsar…
-
Näsblod
Näsblödning är relativt vanligt. Mer än 50% av befolkningen har någon gång näsblödning. Det beror oftast på bristningar i de tunna blodkärl som finns i näsväggen, men kan även bero på andra…
-
Kikhosta hos barn – symtom, behandling och vaccination
Kikhosta hos barn inleds ofta med förkylningsliknande symtom, som sedan kan övergå i allvarligare symtom.
-
Geting- och bistick hos barn
Stick av bi eller geting ger oftast en lokal reaktion med svullnad, rodnad och värme som försvinner efter något dygn. Allvarliga reaktioner är mer sällsynta och förekommer oftast hos kända allergiker.
-
Råd angående salt till spädbarn
Vanligt salt, s.k. natriumklorid, är nödvändigt för oss människor. Det hjälper till med en rad funktioner; tillväxt, reglera surhet i blodet, transport av näringsämnen och nervfunktion m.m.
-
Mjölköverkänslighet
När det gäller “överkänslighet” mot mjölk finns det två olika mekanismer samt två olika saker man kan reagera på; dels laktos (mjölksocker) och själva mjölkproteinet, där det sistnämnda är det som…
-
Förgiftning hos barn
Förgiftningar kan orsaka skada på och i kroppen av olika slag, omedelbart eller långsamt under dagar till veckor.
-
Prematura barn
Varje år föds runt 15 miljoner barn i världen för tidigt, vilket motsvarar mer än 1 av 10 födda barn. I Sverige ligger siffran på 5–6 procent vilket blir cirka 7000 barn varje år. 900–1000 av dessa…
-
Feber hos barn
Feber är vanligt hos barn, och den vanligaste orsaken är helt ofarliga virusinfektioner som går över av sig själv.
-
När små barn krånglar med maten
Att små barn krånglar med maten ibland är regel snarare än undantag. Här är några tips för hur du som förälder skapar bästa möjliga förutsättningar för ditt barns måltider.
-
Amning – så funkar det
Att lära sig amma är något som ofta tar tid – både för barnet och för den som ammar.
-
Små barn och sömn
Att sova är livsnödvändigt. Det är då vi alla, barn som vuxna, får chansen till återhämtning.
-
Hjärnskakning hos barn
Vid ett slag eller hård stöt mot huvudet, till exempel i samband med ett fall kan det hända att hjärnan ”ruskas om” så att barnet får tydliga symptom. Barn slår sig oftast utan att det är farligt,…
-
Huggormsbett
Huggormsbett kan ge allt från en mildare lokal reaktion till att utvecklas till ett livshotande tillstånd.
-
Brännskador
Råd och tips från erfarna barnsjuksköterskor – när barnet är sjukt eller om du behöver rådgivning som förälder. Kostnadsfritt.
-
Andningsproblem hos barn
Prata med barnhälsovårds-sjuksköterska, via video eller chatt. Kostnadsfritt, alla vardagar kl. 8-20.